Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som ska göra det möjligt att förverka en bostadsrätt vid brottslighet, och att neka någon medlemskap i föreningen av samma skäl. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Riksdagen har ännu inte fattat något beslut.
Tre nya grunder för förverkande
Propositionen 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätter lämnades till riksdagen den 14 juli. Enligt Justitiedepartementets pressmeddelande den 24 juli ska en bostadsrätt kunna förverkas bland annat om bostadsrättshavaren begår brott som försämrar tryggheten i närmiljön, om lägenheten eller tillhörande utrymmen används för allvarlig brottslighet, eller om de används för brottslighet som sker vanemässigt eller i större omfattning. Utöver det skärps bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, och bristande skötsamhet blir i sig en förverkandegrund.
Justitieminister Gunnar Strömmer säger i pressmeddelandet att den som genom brottslighet skapar otrygghet i bostadsområden ska mötas av tydliga konsekvenser, och att förslagen ger föreningarna bättre möjligheter att agera.
Det är nyttjanderätten som förverkas
Att en bostadsrätt kan förverkas är ingen nyhet i sig, och det förklaras av vad en bostadsrätt juridiskt är. Enligt 7 kap. 18 § bostadsrättslagen är det nyttjanderätten till lägenheten som förverkas, varpå föreningen får säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning. En bostadsrätt är alltså inte äganderätt till en lägenhet utan en andel i en förening med en rätt att använda en viss bostad, en skillnad som Bostadsdebatt går igenom i sin genomgång av skillnaden mellan bostadsrätt och äganderätt och i sin översikt över svenska upplåtelseformer.
Paragrafen rymmer redan i dag ett tiotal grunder, bland annat obetalda årsavgifter och att lägenheten upplåts i andra hand utan behövligt samtycke eller tillstånd. Reglerna för själva andrahandsuthyrningen ändrades så sent som den 1 juli. Det regeringen nu vill lägga till är brottsligheten som självständig grund.
Föreningar ska kunna neka medlemskap
Den andra delen av förslaget rör den som köper. Ändringen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen innebär att en förening ska kunna vägra inträde om köparen, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostadsmiljön eller närmiljön för medlemmarna skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. Den som nekas medlemskap får inte nyttja bostadsrätten. Regeringen pekar i propositionen på att föreningar normalt företräds av lekmän som själva bor i huset, och att de därför har svårare än en hyresvärd att agera mot någon som redan flyttat in.
Så påverkas den som redan bor i en bostadsrätt
Övergångsbestämmelserna är den del som får minst utrymme i rapporteringen, men de avgör vem reglerna faktiskt träffar. De nya bestämmelserna gäller även bostadsrätter som upplåtits före ikraftträdandet. Däremot gäller äldre regler för uppsägning om det åsidosättande som ligger till grund för förverkandet har skett före den 1 januari 2027, och äldre regler för medlemskapsprövningen om bostadsrätten har övergått före det datumet. Har vissa åsidosättanden skett före och andra efter årsskiftet kan de strängare reglerna enligt propositionen inte tillämpas på det som ligger i tiden före.
Propositionen innehåller också ett skydd åt andra hållet. En bostadsrätt ska inte vara förverkad om det vore oskäligt med hänsyn till att det som läggs bostadsrättshavaren till last har sin grund i att han eller hon, eller någon i hushållet, utsatts för brott av en närstående. Regeringen konstaterar samtidigt att den regeln i enstaka fall kan innebära fortsatta störningar för grannarna.
Bygger på hyresrättsreformen från 2024
Förslagen är i stora delar en överföring till bostadsrätten av de skärpta hyresrättsliga regler om förverkande och uppsägning som infördes 2024. Som skäl redovisar regeringen att otryggheten inte är bunden till upplåtelseform: enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, som propositionen hänvisar till, känner omkring 25 procent av befolkningen oavsett boendeform otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet. I områden med socioekonomiska utmaningar var motsvarande andel cirka 40 procent för 2025. Siffrorna avser alltså just utevistelse sent på kvällen, inte otrygghet i allmänhet.
Bostadsrättslagen har ändrats i flera omgångar under året, senast genom den rätt att begära laddningspunkt som trädde i kraft i maj. Propositionen är hänvisad till civilutskottet och motionstiden går ut den 13 oktober 2026, enligt riksdagens ärendeuppgifter. Först därefter tar riksdagen ställning, i betänkandet 2026/27:CU2.
Läs mer hos Regeringen, Sveriges riksdag, Mäklarvärlden, Brottsförebyggande rådet