Den som bor i lägenhet och vill ladda elbilen hemma har sedan i våras lagen på sin sida. Både hyresgäster och bostadsrättshavare kan numera begära en laddningspunkt vid den egna parkeringsplatsen, och värden eller föreningen kan bara säga nej om det finns en befogad anledning. Men räkningen hamnar hos dig själv, och den kan bli hög.
Rätten gäller både hyresrätt och bostadsrätt
Den 29 maj 2026 trädde lagändringarna i kraft som ger boende i flerbostadshus rätt att begära en laddningspunkt för elfordon vid sin parkeringsplats, förutsatt att platsen finns i samma byggnad som lägenheten eller i närheten av den. Reglerna bygger på regeringens proposition 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon och genomför en del av EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD.
I rapporteringen om lagen har det ibland framstått som att hyresrätter står utanför, men det stämmer inte. Av riksdagens beslut framgår tydligt att rätten gäller både den som hyr sin bostad och den som bor i bostadsrätt. Ändringarna har förts in i jordabalken och bostadsrättslagen, och en hyresgäst som får nej av sin hyresvärd kan begära att hyresnämnden prövar frågan.
Fastighetsägaren eller föreningen får bara avslå en begäran om det finns en befogad anledning. Enligt riksdagsbeslutet kan det till exempel handla om att det redan finns gemensamma laddplatser i huset, eller om att installationen skulle kräva omotiverade kostnader eller omfattande ombyggnader av fastigheten.
Du betalar hela kalaset själv
Rättigheten har dock en tydlig baksida. Den boende ska stå för samtliga kostnader, vilket enligt riksdagsbeslutet omfattar både installation, el, underhåll och administration.
Hur mycket det handlar om varierar kraftigt. Aftonbladets genomgång landar på ett spann från cirka 15 000 kronor upp till 160 000 kronor för en enskild laddplats i ett flerbostadshus. Själva laddboxen kostar enligt tidningen 7 000 till 10 000 kronor och en enkel installation nära husets huvudcentral omkring 5 000 kronor. Men parkeringar och garage ligger ofta en bit bort, och då tillkommer ofta 30 000 till 40 000 kronor för kabeldragning och material. Räcker inte kapaciteten i huvudcentralen kan en ny matarkabel behöva dras in, ett arbete som enligt tidningen kan kosta över 100 000 kronor.
Niklas Berg, medgrundare av laddoperatören ChargeNode, säger till Aftonbladet att de flesta som ordnar en enskild laddplats i ett flerbostadshus får räkna med 30 000 till 50 000 kronor, och att styckkostnaden sjunker rejält först när flera boende går ihop och delar på infrastrukturen. Hans bedömning är att lagen blir för dyr att utnyttja för de flesta enskilda boende.
Kritik mot att notan läggs på den boende
Kostnadsfördelningen var omstridd redan i riksdagen. Centerpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet och ansåg att kostnaderna borde ligga på fastighetsägaren i stället för på den enskilda boende, i Centerpartiets modell med möjlighet att ta igen investeringen via hyran.
Hyresgästföreningen är inne på samma linje. Vice förbundsordföranden Ola Palmgren pekar i Aftonbladet på att villaägare kan använda gröna teknik-avdraget och bostadsrättsföreningar kan söka stöd från Klimatklivet, medan landets omkring tre miljoner hyresgäster helt saknar motsvarande stöd för hemmaladdning. Föreningen vill se offentliga stöd så att kostnaden inte hamnar på den enskilda individen.
Även branschorganisationen Mobility Sweden är kritisk. Vd:n Mattias Bergman säger till tidningen att det behöver klargöras vilka installationskostnader som egentligen ska bäras av den boende, och att det finns risk för dyra och dåligt samordnade system om enskilda boende installerar laddpunkter var för sig.
Nya byggregler från 1 juli är ett annat regelverk
Parallellt med rätten att begära laddpunkt i befintliga hus har Boverket beslutat nya föreskrifter om laddinfrastruktur, och de två regelverken ska inte blandas ihop. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet, BFS 2026:4, gäller från den 1 juli 2026 och riktar sig till den som bygger nytt eller genomför vissa ombyggnader, inte till boende som vill ha en laddbox i sitt nuvarande hus.
Enligt Boverket ska nya flerbostadshus med fler än tre bilparkeringsplatser förberedas för laddning vid samtliga platser, exempelvis med tomrör, ha framdragna kablar till hälften av platserna och minst en färdig laddningspunkt. Dessutom krävs två cykelparkeringsplatser per lägenhet. Kraven gäller byggen där bygglov söks efter den 1 juli 2026, medan äldre regler gäller för ansökningar som lämnats in tidigare. Boverket, som tidigare i somras varnade för att den nya privatuthyrningslagen kan göra boendet dyrare, tar med de nya föreskrifterna över de krav på laddinfrastruktur som tidigare låg i plan- och byggförordningen.
Kort sagt: rätten att begära laddpunkt från den 29 maj handlar om dig som redan bor i ett flerbostadshus, medan Boverkets regler från den 1 juli styr hur nya hus ska byggas.
Det här bör du göra innan du beställer
Att du har lagen på din sida betyder inte att det är klokt att köra över värden eller föreningen. Hyresgästföreningens råd, återgivna i Aftonbladet, är att komma överens skriftligt innan installationen om vem som står för vilka kostnader, hur elen ska debiteras, vem som äger utrustningen och vad som händer med laddboxen vid en flytt. Även ansvaret för drift, underhåll och framtida reparationer bör regleras i avtalet.
Själva installationen är inget gör-det-själv-jobb. Elsäkerhetsverket avråder från att regelbundet ladda bilen i ett vanligt vägguttag, som inte är byggt för långvarig hög belastning, och rekommenderar en fast installerad laddbox. Arbetet ska utföras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos myndigheten, vilket går att kontrollera i Elsäkerhetsverkets företagsregister.
Den som bor i lägenhet och funderar på elbil har alltså fått ett nytt verktyg, men också en tydlig hemläxa: räkna på kostnaderna, prata med grannarna om en gemensam lösning och få villkoren på papper innan laddboxen beställs.
Senast faktagranskad: 18 juli 2026