Foto: Tom Fisk via Pexels
En genomsnittlig 25-åring i Stockholms kommun har numera bara råd med en bostad på 1,9 kvadratmeter, enligt en ny undersökning från Riksbyggen som Mitt i har rapporterat om. Ytan krymper ju närmare länets kärna man kommer, och i flera av kranskommunerna räcker pengarna bara till en bråkdel av en vanlig ettarumslägenhet.
Enligt Riksbyggens kvadratmeterindex beräknas ytan utifrån genomsnittlig inkomst, sparkapital, bolånevillkor och lokala kvadratmeterpriser hämtade från Svensk Mäklarstatistik. Så här ser läget ut i tio av kommunerna i Stockholms län, enligt Riksbyggens siffror återgivna av Mitt i:
- Stockholm: 1,9 kvadratmeter
- Solna: 2,5 kvadratmeter
- Sundbyberg: 2,6 kvadratmeter
- Lidingö: 2,7 kvadratmeter
- Danderyd: 2,8 kvadratmeter
- Nacka: 3,1 kvadratmeter
- Täby: 3,2 kvadratmeter
- Tyresö: 3,6 kvadratmeter
- Sollentuna: 3,7 kvadratmeter
- Huddinge: 3,7 kvadratmeter
Enligt Riksbyggen är det sällan lånet i sig som stoppar unga köpare. Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen, säger till Mitt i att kontantinsatsen oftast är det stora hindret när en ung vuxen ska skaffa sitt första ägda boende, och att det i Stockholm krävs mellan 200 000 och 300 000 kronor bara i kontantinsats för en första bostad.
Kravet på kontantinsats har nyligen sänkts på pappret. Sedan den 1 april 2026 gäller ett bolånetak på 90 procent av bostadens marknadsvärde, upp från tidigare 85 procent, vilket sänkte den lägsta tillåtna kontantinsatsen från 15 till 10 procent av köpeskillingen. Samtidigt avskaffades det skärpta amorteringskravet för hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten. Förändringen infördes genom en ny lag som ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter, vilket Finansinspektionen redogör för. Enligt Riksbyggens siffror gör den lägre procentsatsen ändå liten skillnad i länets dyraste kommuner, eftersom det är själva kronbeloppet, inte procentandelen, som är svårast att spara ihop när priserna är höga.
Undersökningen pekar också på en bredare effekt av samma tröskel: enligt Riksbyggen bor ungefär var tredje person mellan 18 och 24 år kvar hemma hos sina föräldrar. Boendenytt.se har tidigare skrivit om hur föräldrarnas ekonomiska stöd blivit allt mer avgörande för vem som tar sig in på bostadsmarknaden, en utveckling som Riksbyggens siffror nu sätter konkreta kvadratmetertal på.