Möjligheten att köpa en första bostad hänger allt mer på om köparen kan få ekonomisk hjälp hemifrån. I en genomgång konstaterar Svenska Dagbladet att föräldrarnas pengar har blivit en avgörande faktor för vem som tar sig in på bostadsmarknaden, och att klyftan mellan unga med och utan förmögna föräldrar därmed växer till en strukturell fråga.
Trösklarna finns kvar trots att bolånereglerna nyligen har lättats. Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket vid bostadsköp från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde, vilket sänkte den minsta kontantinsatsen till 10 procent, samtidigt som det skärpta amorteringskravet slopades. Ändringarna infördes genom en ny lag om bolånebegränsningar som ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter, vilket Finansinspektionen redogör för. Reformerna var delvis avsedda att göra det lättare för unga och förstagångsköpare att komma in på marknaden.
Enligt Svenska Dagbladet räcker lättnaderna ändå inte för att jämna ut skillnaderna. När bostadspriserna är höga tar det lång tid att spara ihop även till en lägre kontantinsats, och den som saknar föräldrar med kapital hamnar efter. Föräldrarnas stöd kan ta formen av hjälp med kontantinsatsen, av att gå in som medlåntagare eller av en direkt gåva, och blir på så sätt ofta det som skiljer den som kan köpa från den som inte kan.
Frågan är nationell och rör i grunden vilka hushåll som kan efterfråga en egen bostad. Att bostadsköpet i praktiken går via föräldrarnas ekonomi gör inträdet på marknaden till en fråga om bakgrund lika mycket som om egen inkomst, och det är den utvecklingen som Svenska Dagbladets genomgång pekar ut.
Läs mer hos: Svenska Dagbladet och Finansinspektionen.
Senast faktagranskad: 17 juli 2026