Åtta riksdagspartier svarar om byggkostnaderna inför valet

Byggföretagen har frågat de åtta riksdagspartierna om de vill reformera statliga krav och regler för att minska byggkostnaderna. Svaren publicerades den 24 augusti, knappt tre veckor före valdagen den 13 september. Socialdemokraterna är det enda parti som svarar att man inte är för generellt sänkta krav, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de två som för fram statliga stöd vid sidan av regelfrågan.

Åtta svar på en fråga

Frågan löd ordagrant ”Vill ert parti reformera några statliga krav och regler för att minska byggkostnaderna?”. Samtliga åtta svar återges i sin helhet i en pdf som Byggföretagen publicerade den 24 augusti, som en del av det organisationen kallar Byggvalet 2026. En tidigare del av enkäten, om ledtiderna i plan- och bygglovsprocessen, kom den 17 augusti.

”Partierna vill sänka byggkostnaderna med hjälp av regelförenklingar, ökad standardisering och återbruk. Det är goda nyheter för våra medlemsföretag”, säger Kristoffer Tamsons, vd för Byggföretagen, i kommentaren till svaren. Byggföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag, och driver sedan tidigare frågan om friare hyressättning i nyproduktionen.

Regler, standarder och mark

Moderaterna vill reformera plan- och bygglagen i grunden och modernisera reglerna för buller och ljusinsläpp. Partiet är det enda av de åtta som i sitt svar nämner ett nytt strandskydd och en översyn av riksintressena. Kristdemokraterna pekar på en bättre planprocess, begränsade överklagandemöjligheter, privat initiativrätt och ett omreglerat lantmäteri. Liberalerna vill ha mer funktionsbaserade krav och en harmonisering med europeiska standarder, så att material och metoder som fungerar i grannländerna också kan användas i Sverige.

Sverigedemokraterna och Centerpartiet är de två som uttryckligen tar upp typgodkännande. Sverigedemokraterna vill möjliggöra standardiserat byggande ”som Sverigehus och typgodkända småhus”, medan Centerpartiet skriver att fler standarder och typgodkännanden kan ge ett mer kostnadseffektivt och industriellt byggande. Centerpartiet vill dessutom införa innovationszoner där vissa avsteg från gällande byggregler ska vara möjliga, och kallar det olyckligt att presumtionshyror baseras på byggkostnaden. Regeringen har sedan i augusti Boverkets förslag om typgodkända och bygglovsfria småhus ute på remiss.

Två partier vill se statliga pengar

Socialdemokraterna svarar att partiet inte är för generellt sänkta krav på de bostäder som byggs. Däremot ser partiet fördelar med ett ökat industriellt byggande och vill att allmännyttiga bostadsföretag undantas från kravet på offentlig upphandling, som enligt svaret ger allmännyttan en företagsekonomisk nackdel.

Vänsterpartiet skriver att partiet inte är främmande för att fortsätta se över statliga krav och regler, men att regeländringar i sig inte räcker för att pressa byggkostnaderna, och för fram återinförda investeringsstöd för byggande av hyresrätter. Miljöpartiet vill göra det billigare och enklare att bygga med återbrukat material, och se statligt stöd för hyresrätter och studentbostäder samt ett renoveringsstöd för fastighetsägare i ekonomiskt svaga områden. Vänsterpartiets förslag om en ny nationell bostadspolitik vilar på samma tanke om en aktivare stat.

Byggföretagen listar i samma utskick tre egna prioriterade reformer: en nationell byggkravsnämnd, kortare ledtider i plan- och bygglovsprocesserna och mer byggbar mark. Byggkravsnämnden förekommer inte i något av de åtta svaren. Frågan till partierna gällde statliga krav och regler i stort, inte organisationens egna krav.

Flerbostadshusen ökar, småhusen backar

Samma dag som enkätsvaren kom publicerade SCB sina preliminära uppgifter om nybyggnationen under första halvåret 2026. Under halvåret påbörjades 12 700 lägenheter i flerbostadshus inklusive specialbostäder, vilket är 16 procent fler än under första halvåret 2025. Småhusbyggandet gick åt andra hållet, med 2 650 påbörjade lägenheter, 18 procent färre än ett år tidigare. Siffrorna för tredje kvartalet, alltså den period valrörelsen infaller i, publiceras först den 23 november.

Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti. Hur partierna står i den närliggande frågan om hyressättningen redovisas på systersajten bodebatt.se, som ställer de åtta riksdagspartiernas positioner om marknadshyra bredvid varandra och behandlar intresseorganisationernas hållning för sig.

Läs mer hos Byggföretagen, Byggföretagen (partiernas svar, pdf), SCB, Valmyndigheten