Frågan om marknadshyror är åter en av de mest omstridda i svensk bostadspolitik inför riksdagsvalet i höst. Byggbranschen driver på för fri hyressättning, samtidigt som motståndet breddas. Hyresgästföreningen mobiliserar mot förslaget och Centerpartiet, länge en av de tydligaste förespråkarna, har övergett sitt krav.
Byggbranschen driver på
Byggbranschen hör till de tydligaste förespråkarna för en friare hyressättning. Den 12 mars 2026 lyfte Byggföretagen frågan som avgörande för byggandet. Enligt organisationens vice vd Tanja Rasmusson är dagens system ett hinder: glappet mellan de hyror som krävs för att nyproduktion ska gå ihop och hyrorna i det äldre beståndet skapar inlåsningseffekter som håller tillbaka bostadsbyggandet.
Byggföretagen vill att hyran tydligare ska spegla betalningsviljan, med start i nyproduktion och i lägenheter som blir lediga i hus byggda de senaste tio åren. För att mildra övergången föreslår organisationen samtidigt ett tidsbegränsat och successivt avtrappat bostadsstöd riktat till hushåll med lägre inkomster. Organisationens hållning finns beskriven på Byggföretagens egen sida om hyressättning.
Kritikerna varnar för hyreschock
Motståndarsidan varnar för kraftiga hyreshöjningar. Hyresgästföreningen driver inför valet kampanjen Hyresgästernas val med kravet på ett tydligt nej till marknadshyra. Föreningen menar att hyresvärdar då ensidigt skulle kunna sätta hyran utan förhandling. Enligt föreningens egen uppskattning skulle hyrorna i många områden kunna stiga med 30 till 50 procent, en beräkning som är föreningens egen och inte en oberoende prognos.
Föreningen pekar också på opinionen. I en undersökning som Indikator Opinion gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen, med 4 317 svarande, uppgav 69 procent att de är emot ett system där hyresvärden ensidigt sätter hyran, medan 7 procent var för. Det framgår av ett pressmeddelande från föreningen den 16 april 2026. Förbundsordförande Marie Linder och vice ordförande Ola Palmgren riktar samtidigt kritik mot försök att införa marknadshyra under andra namn, som trygghetshyra.
Finland delar debatten
I debatten återkommer utländska jämförelser, framför allt Finland, som avreglerade sin hyresmarknad efter 1990-talskrisen. Enligt Svenska Yle steg medianhyrorna där 26 procent mellan 1995 och 2000, och i Helsingfors med 42 procent, för att därefter öka några procent om året. Tolkningen är omstridd. Kritiker använder Finland som ett varnande exempel på stigande boendekostnader, medan förespråkare menar att ett ökat byggande på sikt dämpat prisuppgången och att en friare hyressättning fungerar bättre i kombination med bostadsstöd.
Centerpartiet byter fot
Samtidigt har en av frågans mest långvariga förespråkare bytt fot. Den 29 maj 2026 meddelade Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist att partiet släpper kravet på fri hyressättning i nyproduktion. Beskedet gavs till Ekot i anslutning till Järvaveckan. ”Fri prissättning i nyproduktion har varit ett krav som lite grann har blockerat många andra av våra förslag på bostadsmarknaden”, sade hon enligt Tidningen Näringslivet, och tillade att frågan inte längre ska drivas som ett ultimatum. Partiet vill i stället bjuda in till breda samtal om bostadspolitiken efter valet.
Därmed står frågan om marknadshyror kvar i valrörelsen, men med ett delvis förändrat styrkeförhållande. Byggbranschen håller fast vid att en friare hyressättning behövs för att få fart på byggandet, medan motståndarsidan vuxit och en tidigare kärnförespråkare tonat ned sitt krav.
Läs mer hos Byggindustrin, Byggföretagen, Hyresgästernas val, Hyresgästföreningen via TT, Sveriges Radio Ekot, Tidningen Näringslivet och Svenska Yle.
Senast faktagranskad: 17 juli 2026